Hur ska man klara sig nu efter julfesten, nu är det ingen som kollar på bloggen där man var värsta kändisen. Och hur kommer dillen att klara sig, den är väl inte en perenn och det är väl meningen att den ska upphöra att vara dill snart. Hursomhelst står den ute i en balkonglåda och ingen har sett till den. Vi har bara varit inne och stökat.
Och orkideérena har jag inte vattnat ett skvatt på över en månad kanske mer än två, de ser super risiga ut. Jag har haft dem i vatten bad över natten och nu står de och torkar av sig på mitt nya soffbord.
Jag har varit flitig med att vattna en kaktus som jag fick undersökt av Hannas kille, Micke (som kan mycket om kaktusar) under julfesten. Jag tyckte att det var häftigt att den skickat ut en sån lång grej åt sidan. Han sa att det var en grej kaktusar gör när de inte mår så bra, det är ett skott som man kan ta av och ute i änden så är det luftrötter. Den försöker fly de dåliga förutsättningarna, den har bara har mått dåligt av att jag vattnat den. I mars kan jag ge den vatten sa han.
Hur ska man hantera den sabla julångesten, vid juletid är det inte så coolt att vara singel. Man ska vara med familjen och visa att man har lyckats kärleksmässigt och matriellt, det är årets besiktning av människan. Jag har dock en mycket snäll och trevlig släkt och det kommer nog att gå bra. Men om man bor i kollektiv så får man ofta svara på hur det är och om det inte blir bråkigt. - Jag svarar alltid att det funkar bra med disk och allt. Jag tycker att vi är lite som en familj och vi tycker nog mycket om varandra. Men om man blir retad en hel dag för att man har jättenäsan Urban. "Var ska näsan gå med den där lilla kroppen, är du framtung...." Då måste man markera stenhårt.
Och orkideérena har jag inte vattnat ett skvatt på över en månad kanske mer än två, de ser super risiga ut. Jag har haft dem i vatten bad över natten och nu står de och torkar av sig på mitt nya soffbord.
Jag har varit flitig med att vattna en kaktus som jag fick undersökt av Hannas kille, Micke (som kan mycket om kaktusar) under julfesten. Jag tyckte att det var häftigt att den skickat ut en sån lång grej åt sidan. Han sa att det var en grej kaktusar gör när de inte mår så bra, det är ett skott som man kan ta av och ute i änden så är det luftrötter. Den försöker fly de dåliga förutsättningarna, den har bara har mått dåligt av att jag vattnat den. I mars kan jag ge den vatten sa han.
Hur ska man hantera den sabla julångesten, vid juletid är det inte så coolt att vara singel. Man ska vara med familjen och visa att man har lyckats kärleksmässigt och matriellt, det är årets besiktning av människan. Jag har dock en mycket snäll och trevlig släkt och det kommer nog att gå bra. Men om man bor i kollektiv så får man ofta svara på hur det är och om det inte blir bråkigt. - Jag svarar alltid att det funkar bra med disk och allt. Jag tycker att vi är lite som en familj och vi tycker nog mycket om varandra. Men om man blir retad en hel dag för att man har jättenäsan Urban. "Var ska näsan gå med den där lilla kroppen, är du framtung...." Då måste man markera stenhårt.
På våren däremot är det nya tider, och i väntan på våren så arbetar man upp förhoppningarna om frihet till den grad att våren blir en flopp som inte motsvarar förväntningarna. Vi har nog mycket gemensamt med kaktusar, alla går vi nog mer eller mindre runt med utskott som försöker fly till bättre förutsättningar. För mycket dryck för att blöta torkan gör det bara värre. Men jag har aldrig lämnat tillbaks öl till systemet, där går gränsen. Det kommer man garanterat att ångra en vacker mars dag. Det värsta som kan hända är att man återföds som dillfrö till vårsådden.
Dessutom har Pan gravat lax vilket är ett expriment eftersom vi aldrig gjort det förr. Känns som en cool grej och lite konstigt att det ska funka. Man bara vräker på med salt, peppar, socker och dill och så ner i en plastpåse. På fredag kväll ska det vara klart.
Tillsist har det köpts in sex hyasinter rosa och blå. Dom har fått olika byttor att stå i. Här vattnar jag, skäggig och ovårdad, i en messings kastrull med hyasinter och sand från Gotland. Harmonin i tillvaron återstår att hitta.
