
Här ska vi alltså få in tjugofem personer och Håkans tanke är att vi också ska ha en scen.


Och på hatthyllan där var det hattar... nähä där var det konserver, kylväska och kastrull.
Alla har vi så mycket med vårt eget - krav, förväntningar och tillkortakommanden. Det är så lätt att vi glömmer varandra, att vi inte ser, att vi inte orkar bry oss. När vår stress och våra bekymmer blir en borg är vi fångna. Den 15 december vill vi bryta murarna - att möta och se varandra innebär frigörelse och styrka. Att ge kärleken mellan oss näring är i sin förlängning en revolutionär sysselsättning - den kräver av oss ett engagemang för en socialistisk värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar